Lunds cyklister samlar smart cykeldata

Vilken väg väljer Lunds cyklister och tycker de att deras cykelväg känns säker? I september kommer lundacyklisterna att få chansen att delta i ett projekt där ny teknik skapar bättre underlag för både trafikplanering och forskning. Undersökningen ses som så intressant att lundacyklisternas framfart kommer att visas på den stora internationella transportkonferensen i Köpenhamn.

Staden Lund ingår i IoT Sverige, vilket är Vinnovas stora satsning på att utveckla Internet of Things. Lunds projekt heter Smarta Offentliga miljöer SOM och där undersöks hur uppkopplade saker kan förbättra medborgarnas vardag. I Lund testas sensorer i bland annat kabelskåp, växthus och soptunnor – och under september månad blir det alltså cyklisternas tur.

‑ Vi vill kunna erbjuda medborgarna bättre tjänster, hitta effektiviseringar och göra våra processer smartare, säger Anders Trana, projektledare på innovationsplattformen Future by Lund inom Lunds kommun. Genom cykelprojektet kommer vi att få en tydligare överblick av cyklisternas verkliga önskemål och behov.

I projektet ska man testa att samla in data genom två smarta insamlingsmetoder. Den första delen är en insamling av resdata genom appen TravelVU. De cyklister som deltar kan få hela sitt resmönster med vägar och transportmedel enkelt loggade enbart genom att mobilen finns med på cykelturen. De insamlade uppgifterna kommer att visa vilka vägar som cyklisterna väljer genom Lund. Den andra delen av projektet är ”Tryck till” – en insamling av platser där cyklisterna upplever otrygghet i trafiken. Varje gång cyklisten upplever en osäkerhet i trafiken kan de markera det genom att trycka på en knapp på styret. Knappen kommunicerar via Bluetooth och insamlad data kan ge en uppfattning både om enstaka platser som kan behöva en förbättrad lösning och om generella situationer som kan vara bra att undvika i framtida planering.

‑ Det är viktigt att veta hur cyklister väljer sina cykelvägar och om de alltid väljer samma väg, säger Emeli Adell, affärsområdesansvarig för framtidens transporter på Trivector Traffic. Vi vill också veta om åtgärderna för förbättringar av cykelvägarna utförs på rätt ställe eller om cyklisterna har andra uppfattningar. Det här är frågor som till stor grad är obesvarade men som är viktiga att få besvarade för framtida stadsplaneringen. Det finns stora potentialer för förbättring och genom att använda smartare teknik kan man samla in större mängder data med bättre precision. De uppgifter vi samlar in kommer också att vara viktiga för forskningen.

Under augusti månad kommer cirka 500 lundacyklister att rekryteras och deltagarna kan välja att vara med i enbart en eller båda undersökningarna. De som vill vara med och bidra kommer då att ges möjlighet att anmäla sig via hemsida och QR-kod bland annat i sociala medier och på affischer i staden. Redan nu finns möjlighet för intresserade att anmäla sig via länken https://www.travelvu.se/cykeldata. Insamling av data kommer sedan att göras under hela september. I projektet samarbetar Trivector, Lunds Kommun, Hövding, Malmö Universitet, Future By Lund, miThings och Mobile Heights.

Projektet ses som så intressant att sättet att samla in data i Lund kommer att visas under den internationella transportkonferensen ITS World congress i Köpenhamn. ITS är den största internationella kongressen för intelligenta transportsystem och i år pågår den mellan 17 och 21 september. Kongressdeltagarna kommer då att via skärmar kunna ta del av visualiseringar av de insamlade uppgifterna.

Den insamlade informationen kommer även att kunna användas inom forskning, bland annat på Malmö Universitet, och av Lunds kommuns samhällsplanerare.

I projektet Smarta Offentliga Miljöer undersöks förutom cyklister också flera andra sätt hur sensorer kan användas för att förbättra den offentliga miljön. Ett är att övervaka planteringar i Lund och Malmö. I ett växthus på Brunnshög mäts temperaturer och luftfuktighet och i Malmö mäts fuktigheten i marken i en nyligen anlagd plantering på Bastion Uppsala. Genom att övervaka växterna med uppkopplade sensorer är det lätt att veta när det är dags att åka ut och vattna eller styra fönsteröppningen i växthuset och på så vis kan man sköta växterna bättre samtidigt som man sparar pengar. Ett annat sätt att spara är att låta uppkopplade sensorer mäta fyllnadsgraden i olika sopkärl för att undvika onödiga tömningar. I de 15 000 kabelskåpen som i Lund sköts av Kraftringen kan sensorer hålla reda på så att skåpen inte överhettas och så att inte luckorna står öppna. Genom att låta kabelskåpen vara uppkopplade i ett Meshnät kan man också skapa en grundinfrastruktur för stadens uppkopplade saker.

Smarta Offentliga Miljöer pågår till sommaren 2020 och fler utmaningar tillkommer redan under hösten.

Kontaktpersoner:

Anders Trana, projektledare Smarta Offentliga Miljöer/Future by Lund 070-604 99 30

Malin Mårtensson, Trafikkonsult Trivector 010-456 56 35