De glömda barnen

Överskuldsättningen i Sverige ökar och alltfler människor hamnar hos Kronofogden när de inte kan betala sina skulder. Fler än 400 000 personer har skulder hos Kronofogden. Hur många barn som har föräldrar som har löneutmätning* vet vi inte, men vi vet att de är många och vi som arbetar med budget- och skuldrådgivning möter deras föräldrar varje dag.

När man pratar om barnfattigdom i Sverige idag menar man i stort sett alltid de familjer som lever på försörjningsstöd. Fattigdomsforskare som professor Tapio Salonen och sociologen Elisabeth Näsman tittar på de familjer som lever på försörjningsstöd och hur barnen påverkas av den ekonomiska utsattheten. Även Rädda Barnen belyser i sin årliga rapport ”Barns ekonomiska utsatthet i Sverige” barn som lever på försörjningsstöd eller under låg inkomststandard.

Det finns dock en stor grupp barn som få pratar om och som många gånger lever långt under normen för försörjningsstöd. Det är barnen vars föräldrar har löneutmätning via Kronofogden. Deras föräldrar har tillsynes en god årsinkomst och uppfyller därför inte kraven för försörjningsstöd, men resultatet, det familjen har kvar efter utmätningen, är under socialbidragsnormerna. Kronofogdens utmätning beräknas nämligen på annat sätt än försörjningsstödet.   

Barn som har föräldrar med löneutmätning lever i en mycket pressad ekonomisk situation. Har föräldern stora skulder kan det innebära att ett barn får leva under knappa ekonomiska förhållanden under hela sin uppväxt. För de barn som har separerade föräldrar och umgängesföräldern bor på annan ort kan det innebära att det blir långt mellan träffarna eller kanske inte alls. Kronofogden tar inte hänsyn till vare sig umgängesresor eller umgängeskostnader.

I jämförelse kan man säga att familjer som lever med löneutmätning många gånger har det sämre ekonomiskt än de som får försörjningsstöd. I bedömningar om försörjningsstöd till barnfamiljer görs individuella prövningar för varje familj. I Lunds kommun bedöms det som skäligt att familjen har internetuppkoppling så att barnen kan göra sina hemläxor, att kostnader för umgängesresor godkänns och även extrapengar till barns fritidsaktiviteter och viss utrustning samt sommaraktiviteter kan beviljas.  

Ursprungligen är beräkningarna och normerna utformade så att försörjningsstödsnormen skulle vara en tillfällig hjälp under en kort tid i livet och därmed ligga på lägsta godtagbara nivå. Löneutmätning däremot, skulle ligga lite högre då den kunde pågå under väldigt många år. Tidigare skilde det cirka 1 000 till 1 500 kronor mellan normerna där det så att säga ”lönade sig” att ha löneutmätning – det lönade sig att arbeta – idag är det tvärtom.

Ett exempel: Karin är 36 år, ensamstående mamma till tre barn -17, 15 och 7 år. Hon arbetar heltid och familjen bor i en hyreslägenhet. Hon har också ett vårdbidrag för att klara äldsta dotterns funktionshinder. Karin har skulder sedan 13 år tillbaka då hon fick en psykisk kollaps och blev inlagd under psykiatrisk vård under flera månader. Under tiden hon medicinerade samt var inlagd hade hon inte någon som helst förmåga att sköta sin ekonomi och ingen anhörig som kunde hjälpa henne. Under de åtta år som följde hade hon försörjningsstöd och därmed begränsade möjligheter att klara ut ekonomin. Sedan 2008 har hon lyckats ta sig tillbaka på arbetsmarknaden. När Karin kommer till Budget- och skuldrådgivaren har hon en löneutmätning på 4 600 kronor. Efter en genomgång av Karins ekonomi visar det sig att detta belopp är felaktigt och när det rättats till får hon behålla ytterligare 1 145 kr av sina inkomster. En jämförande beräkning av försörjningsstödet görs. Kontentan är att familjen ligger under försörjningsstöd med 1 600 kronor. Beloppet motsvarar normen för mat för 17-åringen under en hel månad.

”Allt fler kommuner tar krafttag och arbetar för att minska barnfattigdomen och dess konsekvenser” skriver Rädda Barnen i sitt pressmeddelande. Det är mycket positivt att kommunerna uppmärksammar behoven. Däremot skrivs det inte om Kronofogden och att deras norm är oskäligt låg. Vi menar att det är hög tid att även Kronofogden intar ett barnperspektiv i sina bedömningar så att barnens basbehov som vinterskor och fritidsaktiviteter, till exempel fotboll, kan tillgodoses. Dessa barn lever under gränsen för en skälig levnadsstandard och det är inte värdigt i ett land som Sverige.

Enligt FN:s barnkonvention om barnets rättigheter får inget barn diskrimineras, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Även om Sverige är ett föregångsland i mycket har vi långt kvar. Regeringen lämnade i dagarna dessvärre besked om att inte se över löneutmätningssystemet, vilket Kronofoden lämnat lagförslag på. En förhoppning sätts till konsumentminister Birgitta Ohlssons utredning med åtgärder för att motverka överskuldsättningen, där överskuldsatta barnfamiljer särskilt ska uppmärksammas. Men det behövs också åtgärder nu, idag med uppmaning till Barnombudsmannen och barn- och äldreminister Maria Larsson att agera.

Budget- och skuldrådgivarna i

Lund, Kävlinge, Höganäs, Staffanstorp, Lomma, Svedala, Trelleborg, Skurup, Vellinge, Burlöv, Helsingborg, Landskrona, Bjuv, Svalöv och Eslöv

Författare: Marie Magnusson, 046 – 35 67 68, marie.magnusson@lund.se, socialförvaltningen i Lunds kommun

* Löneutmätning innebär att Kronofogden drar del av din lön för att betala dina skulder.